Nikon Z f

Nikon släpper ny spegellös kamera med fullformatssensor på 24,5 megapixel och retrodesign.

Läs hela recensionen hos Kamera & Bild. Se även bildexempel på DPReviews sida.

Relaterade länkar

- Nikon Z f
- Recension på Fotosidan och DPReview.

Behöver man extra ljudkort 2023

Om du arbetar med ljudrelaterat arbete som ljudinspelning, redigering, effekt behöver du ett ljudkort.

Använder du din dator för andra ändamål behöver du inget ljudkort. Eftersom varje moderkort har ett standardljudchip. Extra ljudkort används för högre ljudkvalitet.

Idén med en bearbetningsenhet är ett kiselchip som avsiktligt har utformats för att utföra bearbetning för att väsentligt avlasta arbetet från ett annat chip.

Innan termen myntades GPU, det fanns grafikkort i persondatorernas tidigare dagar (1980-talet) men de gjorde ingen form av bearbetning som vi idag kan se en GPU göra. 

CPU plus programvara som körs för den beräknade ljusstyrkan och färgen för varje pixel och skickade den till kortet i allmänhet. Sedan blev nästa steg specialiserade chips som accelererade vissa grafikoperationer. Dessa kallades grafikacceleratorer. Till exempel kan CPU:n bli acceleratorn att kopiera en del av skärmen till en annan del och låta chippet göra det direkt.

Det var först när företag tillverkade chips som kunde köra program, ofta kallade shaders, som de kände att denna klass av chips med funktionalitet mer var som en CPU designad för grafik, förtjänade ett nytt namn: alltså GPU:n. Eftersom det finns applikationer speciellt spel, videoredigering, etc som drar nytta av att vara optimerade för att använda detta chip, finns det därmed en marknad för dem och de har blivit komplexa chip som anstår begreppet GPU.

Ljudets historia

Förr i tiden hade en dator ett moderkort med bara de enklaste funktionerna. Den hade processorn, den hade RAM-minne och den hade platser att ansluta expansionskort i. Det var en liten, tunt högtalare som gjorde POST-pip, och som kunde användas av program för att indikera att du hade gjort ett fel som att trycka på en tangent som inte var acceptabel för inmatning. Det var en enstaka ton, bokstavligen ett pip även om vissa hackare lyckades programmera den för att göra icke-pipljud genom att variera hur länge den sa att den skulle komma.

Om du ville spela ett spel eller musik på din dator behövde du köpa och installera ett ljudkort . Dessa började på ganska grundläggande och gick upp till hundratals dollar för de med avancerade funktioner. Ljudkortet hade uttag för att koppla in dina högtalare.

Nuförtiden har kretsar på chips krympt så mycket att de flesta (nästan alla?) konsumentmoderkort har ljudtekniken inbyggd i moderkortet, och det är bara billigare och enklare att göra det på det sättet. Det finns fortfarande folk som vill ha bättre ljud, så de kommer att köpa ett ljudkort, men min gissning är att marknaden är på kraftig tillbakagång.

Ursprungligen fanns det skräddarsydda ljudgeneratorchips som kunde styras av CPU:n, för att göra syntetiserade ljud som från sinus- och fyrkantvågor och vissa parametrar. Detta är FM-syntes. Sedan stödde en del inspelning och/eller uppspelning av digitalt samplade ljud. Så tal kan till exempel spelas upp.

En viktig hårdvarufunktion i dessa chips var polyfoni: antalet samtidiga ljud de kunde göra samtidigt. Detta skulle tillåta musikuppspelning med flera toner och ackord.

Sedan gick det vidare det fanns ljudchips som automatiserade processen att spela upp flera samplingar av ljud. Fördelen var att CPU:n inte skulle behöva arbeta för att generera en blandad bitström av ljud utan bara ladda upp några samplingar och sedan skicka instruktioner för att spela upp samplen vid olika tidpunkter, även skalade för att få olika tonhöjder. Kombinationen av detta gjorde att musik kunde spelas upp med hjälp av vad som kallas vågbar syntes. En utmärkande egenskap skulle också vara antalet samtidiga vågbara toner som kan spelas upp.

Om vi ​​utökar allt detta för att tillåta ljudchippet att hantera "ljudprogram" och gör sofistikerade saker som surroundljudsbearbetning (att kunna simulera samplingar som spelas upp i ett 3D-utrymme), kan det mycket kapabla ljudchipet utan tvekan kallas en APU. Ovanstående länk ger faktiskt ett chip gjort för just det.

Men något annat hände. CPU:er blev mycket kraftfulla, och i synnerhet Intel inkorporerade grundläggande funktioner för att spela upp samplat ljud direkt i sin styrkrets. Så alla datorer gjorda med en Intel-processor behöver en Intel-kretsuppsättning som inkluderar ljudkapacitet. Inte särskilt sofistikerad, inte APU-klass, men kapacitet.

Man kan säga att det är ljud utan mycket acceleration.

Men eftersom ljudbearbetning är mindre belastande än att göra grafikbearbetning för de flesta människor kan CPU:n i programvaran göra all mixning och andra operationer som tidigare laddats av till ett chip direkt och bara skicka ljudkretsuppsättningen en direkt bitström för att spela upp. Surroundljudsbehandling kan också göras.

Nu kan man faktiskt se att ett ljudchip till och med är föråldrat jämfört med en CPU. Varför ladda ner till ett ljudchip som bara kan syntetisera 32 samtidiga toner från ett wavetable-bibliotek på 4 MB RAM när processorn har resurser för att syntetisera 64 toner från ett bibliotek på till exempel 128MB? Processorns framsteg har överträffat framstegen för dessa ljudchips, men det finns ingen mening med att göra ett mer kapabelt ljudchip när CPU:n är så bra.

Så fördelen med dessa förstärkta externa ljudchips eller APU:er är att påskynda bearbetningen och avlasta CPU:n för dessa uppgifter. Men för de allra flesta applikationer är kostnaden och utrymmet för dessa chips inte värt det eftersom CPU:n är så snabb, i praktiken handlar det om ungefär 1–3 % av CPU-effekten för att hantera ljudbehandling för de flesta applikationer. Det är bara några seriösa ljudbehov som för professionell multitrack-ljudkomponering där artister kanske vill spela upp 128 spår eller mer tillsammans där ett sådant chip kan vara praktiskt. Och istället – en överraskning – eftersom CPU:n är så bra har proffsen funnit att det är bättre att investera i en flerkärnig maskin för att hantera mer ljudbearbetningsprogram, än att investera i ett anpassat chip designat för att snabba upp det.

Lång historia kort. Du kan designa en APU och det har gjorts men användningsfallen där det behövs är smalt, och för de flesta kan CPU:n idag hantera all ljudbehandling som behövs, datorn behöver bara basljudutgång förmåga. Och det förtjänar inte att kallas en APU (audio processing unit).

Vilket är det bästa ljudkortet för spel?

För riktiga ljudpurister (den typ av människor som spenderar 2000+ kr på hörlurar). Du kommer förmodligen bli nöjd med ditt moderkorts inbyggda ljud. Om du inte tycker att det är tillfredsställande, köp det ljudkort du har råd med. Spendera inte mycket, vilket som helst av befintliga Sound Blaster interna kort skulle vara bra.  

Innan du köper något, kontrollera vilken kortplatstyp (PCI eller PCI Express) som är tillgänglig i din dator och köp därefter.

Relaterade länkar

- Sound Blaster

Riksbanken: 4% och Bolånekostnader

Den stora ombildnings vågen av hyresrätter till bostadsrätter va inte så tipp topp sedan 90-talet, nu har folk blivit ränte slavar och företag drabbas negativt pga väldigt mycket pengar som kunde gått till konsumtion brinner upp i räntor som folk med bostadslån inte får ett skit för (skyll inte enbart på skatterna).

Runt 4% ränta borde vara det normala

Om man skulle göra något radikalt för kronan så skulle man sätta räntan på ca 5% men då får de belånade hushållen problem! Gör man inget än stegvis duttar så kanske detta bara fortsätter vilket blir sämre för alla i slutändan! Ska Sveriges ekonomi bli lidande pga de som tagit förstora bolån? Bankerna har varit för givmilda (men det är ju deras affärsidé att pracka på folk dyra lån som de sedan hovar in räntepengar på). Bankerna dammsuger folket på kapital. Lyxfällan borde kanske göra ett gemensamt besök med riksdagen och bankerna? Relaterade länkar - Undersökning: Så hög boränta klarar svenska hushåll Uppdaterat sedan inlägget gjordes:

- Kronan stärks efter besked från Riksbanken

- Kronan fortsätter att stärkas – under 11 mot dollarn

- Kronan stärks: Risken för räntehöjningar minskar

- Kronan stärks – kan leda till lägre inflation

- Riksbankschefen: ”Vi ser ett ljus i tunneln”

- Stockholmsbörsen rusar efter Fed-förhoppning
- Svenska kronan har genomgått en imponerande återhämtning

- KI: Inflationen på väg ner

- Grafen visar – snart lika dyrt att låna som på 90-talet
- 90-talets stålbad är tillbaka helt i onödan

- Riksbanken - styrränta & inflation förklarad

- Ryska invasionen ligger inte bakom inflationsspiralen i väst

- Sverige behöver inte i panik införa euron som Liberalerna vill

- Anders Borg sågar euron: Kan få låna ut 2000 miljarder till Italien

Utmana riktiga F1 förare

Måste säga att jag gillade Codemasters senaste event (Singapore Pro Challenge med Willams föraren Alex Albon) att utmana en riktig F1 förare i F1 23. Tiden är 1:31.711 att slå.

Själv har jag redan lyckats slå den tiden i Time Trial med råge (med tiden 1:30.471) fast med en Ferrari (klicka och se skärm dumpen ovan) men jag lyckades inte riktigt slå Albons tid med en Williams än, jag ligger några hundradelar efter och ska nöta ännu mer inom kort.

Uppdaterat: Jag lyckades slå tiden med 1:31.648 (se dump ovan).

Jag har även slagit Max Verstappen och Charles Leclercs tider två gånger.

Jag gillar verkligen e-sport, särskilt Formel-1 där man kan träna och hela tiden förbättra sina skills och pilla med inställningarna, man utvecklas hela tiden.

Ibland så kör jag F1 på min blygsamma twitch kanal och jag försöker oftast köra så autentiskt som det går liknande dessa klipp nedan utan HUD.

• Cockpit View 1
• Cockpit View 2
• Cockpit View 3
• Cockpit View 4

- Why Lewis Hamilton HATES the Simulator.

Anna of the North - I Do You

If I knew how to lose you
You know I would (you know I would, I would)
If I was on my side, babe
It's like I should (I know I should, I should)

There's just some things that I can't do
I'm tryna be so good for you, good for you
There's just some things that I can't do
Though I know deep down if I did me like I do you

And when you feel it's ending, then I'm feelin' stuck
I see through your missed calls, won't care where you are
'Cause I know that without you, I'm better before
But there's things that I don't know how to do
If I did me the way I do you

Yeah, you don't make it easy with the way that you look
(The way that you look, you look)
Tell myself to believe, but that you misunderstood (misunderstood)

There's just some things that I can't do
I'm tryna be so good for you, good for you
There's just some things that I can't do
Though I know deep down if I did me like I do you

And when you feel it's ending, then I'm feelin' stuck
I see through your missed calls, won't care where you are
'Cause I know that without you, I'm better before
But there's things that I don't know how to do
If I do me the way I do you

Things I don't know how to, how to let go, oh
Things I don't know how to, how to let go, oh
Things I don't know how to, how to let go, oh
Things I don't know how to, how to let go, oh

Skola + Dagis

Hittade ett skolfoto från 1986. Jag gick i Högalidsskolan på Södermalm i Stockholm (klicka på bilderna). 

På den här tiden fungerade skolan rätt bra. Alla pratade Svenska utan brytning och eleverna hade respekt för lärarna (ibland kunde det naturligtvis bli lite stökigt när vi hade vikarier tyvärr). Lektionerna startade efter ca fem minuter. Om någon elev var stökig så blev den utkastad och fick kvarsittning eller blev skickad till rektorn.

Tyvärr hade vi två till tre personer som då och då störde på lektionerna (de som verkar finnas i alla klasser som sitter längst bak och kastar suddgummin på folk och pysslar med mobbning). Jag önskar att den typen av personer hade kunnat omplacerats i ett tidigt skede för att inte förstöra för resten av eleverna, alla vet vilka de var, även lärarna.

Elever som regelbundet stör borde plockas bort direkt.

Skolan är som en arbetsplats, där ska det vara ordning och eleverna ska jobba i lugn och ro för bästa resultat.

- Lärare ska kunna disciplinera elever – till exempel kasta ut dem ur klassrummet
- Lärarna ska bestämma i skolan – inte eleverna
- Läraren Paul fick sparken – efter att ha attackerats av elev
- Pisachefen: Svensk skola behöver mer disciplin 

I min klass hade vi fyra personer med utländskt påbrå, dvs någon förälder var inte född i Sverige, men de jobbade och pratade bra Svenska ändå. De fyra personerna pratade som sagt Svenska utan brytning och betedde sig precis som vem som helst annars i princip. De hade ju bara etniska Svenskar omkring sig och integrationen fungerade utmärkt. På många ställen (i förorterna) är det idag det omvända tyvärr.

Vi hade samma lärare (personal) som jobbade på skolan från lågstadiet till högstadiet och lång tid därutöver. Mina syskon (storasyster och bror) hade tex samma lärare som jag hade flera år senare!

Det behövdes inga miljon bonusar till ledningen för att driva skolan, ledning och lärare gjorde genuint vad de skulle och allt fungerade!

Det värsta som kunde hända var att några få elever på högstadiet började röka och fick stå i en speciell rökruta på rasterna. En annan sak som det blev rabalder om var att ungdomar började lyssna på hårdrock eller tittade på videovåld i mitten på 80-talet!

På den här tiden hade vi våra skolavslutningar i Högalidskyrkan. (vilket borde återinföras)

Mitt dagis Bergsundsstrand från 1975. (på den tiden var det låg invandring vilket syns på bilderna). 

Det som händer i barndomen präglar oss hur vi blir som vuxna
Barn som växer upp med kärleksfulla föräldrar och i bra miljöer brukar det gå bra för (dom blir varma och omtänksamma), medans barn som växer upp med trassel i familjen och i brutala miljöer är risken hög att barn väljer fel umgänge och vägar (de saknar tillit och förtroende för samhället och vuxenvärlden, de har blivit svikna och ser inget hopp). Det är viktigt att ha bra förebilder och välja rätt umgänge. Lärarna är nästa steg efter familjen och de ska sätta gränser.

Barn kan inte filtrera och har inget att jämföra med när de är små om vad som är bra och dåligt, det kan man bara se frukten av senare i livet och jämföra.

Tyvärr ser vi den här typen av nyheter varje dag nu sedan många år tillbaka.

- Knark säljs på skolor i var fjärde kommun
- Varnar för ”bötning” av högstadieelever
- 4 av 5 klarar inte grundskolan
- PISA 2022 visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat
- Jätteras för Sverige i Pisamätning
- Efter Pisa-chocken: Ministern pekar ut friskolorna

- Höga matpriser slår hårt mot skolmaten – drar in på mjölk och svenska råvaror
- Skolmaten blir sämre när matpriserna stiger – eleverna: ”Oroväckande”
- Sämre skolmat gör oss elever trötta

Hur ser det ut idag i skolor och förskolor? Ibland önskar jag det var såhär.

- Ny rapport: Friskoleelever klarar högskolan sämre än kommunala elever
- Var inte naiv om friskolorna